Svenskarna och internet 2026: 5 viktiga insikter

1. AI förändrar hur vi hittar information

Den kanske största förändringen i årets rapport handlar om AI. År 2026 använder 62 procent av internetanvändarna AI-tjänster. Samtidigt använder 71 procent Googles AI-översikter och totalt har 81 procent använt AI antingen genom en AI-tjänst eller genom Googles AI-genererade svar. Det här är mer än en AI-trend. Det är en förändring av själva vägen till information.
14 procent av internetanvändarna uppger att de googlar mindre ofta än för ett år sedan. Bland dem som använder AI-tjänster är motsvarande andel 17 procent. Rapporten visar också att AI är en viktig förklaring till det minskade googlandet.
För organisationer innebär det att det inte längre räcker att fundera på hur innehåll ska hittas via navigation eller traditionell sök. Innehållet behöver också kunna förstås, tolkas och återges av AI.
Det gör strukturerat, tydligt och tillförlitligt innehåll ännu viktigare. Bra rubriker, klarspråk, genomtänkt informationsarkitektur och innehåll som faktiskt besvarar människors frågor får betydelse både för människan som besöker webbplatsen och för systemen som ska hjälpa henne att hitta rätt.
SEO försvinner inte, men sättet vi arbetar med hittbarhet breddas. Frågan blir inte bara ”Hur får vi användaren till vår sida?” utan också ”Hur ser vi till att rätt information kan hittas och förstås oavsett var frågan ställs?”

2. När AI blir vardag ökar också kraven på trovärdigt innehåll

AI-användningen växer snabbt, men rapporten visar samtidigt en tydlig försiktighet inför svaren.

76 procent av AI-användarna som är 16 år eller äldre uppger att de brukar dubbelkolla om ett AI-svar är korrekt. Ett av de vanligaste sätten är att jämföra informationen med andra källor, exempelvis traditionella medier, uppslagsverk och myndigheters webbplatser. Användarna följer också länkar och granskar de källor AI hänvisar till.

I en digital miljö där AI allt oftare fungerar som ett lager mellan användaren och informationen blir organisationens eget innehåll inte mindre viktigt. Snarare tvärtom. Den egna webbplatsen behöver vara den tillförlitliga källan som både människor och andra digitala tjänster kan gå tillbaka till.

Det ställer krav på innehållets kvalitet, aktualitet och ansvar. Vem äger informationen? När uppdaterades den? Är den tydlig nog att förstå utan sammanhang? Och går det att avgöra vad som faktiskt är organisationens officiella information?

3. Nästan alla är online, men det digitala utanförskapet finns kvar

96 procent av svenskarna över 16 år använder internet och 92 procent gör det dagligen. Bland personer födda på 60-talet eller senare är i princip alla dagliga internetanvändare. Men bakom de höga siffrorna finns fortfarande ett digitalt utanförskap.

Skillnaderna blir särskilt tydliga bland de äldsta. Bland personer som är 76 år eller äldre använder nära var fjärde inte internet. Var tredje i samma åldersgrupp använder inte mobilt BankID och mer än hälften använder inte en digital brevlåda.

Dessutom påpekar Internetstiftelsen att undersökningar av det här slaget riskerar att inte fånga alla, exempelvis personer som ännu inte behärskar svenska eller som av olika skäl inte kan delta i en telefon- eller webbundersökning.

När allt fler delar av samhället digitaliseras blir det därför viktigt att inte låta den höga internetanvändningen skymma dem som fortfarande står utanför. För organisationer som erbjuder digital service innebär det att digitalisering också behöver handla om delaktighet: vilka kan använda våra tjänster och vilka riskerar vi att lämna utanför?

4. Hög användning innebär inte automatiskt en bra användarupplevelse

Att många använder en digital tjänst är förstås positivt. Men användningsgrad säger inte allt om hur väl tjänsten faktiskt fungerar för människorna som använder den.

Digitala brevlådor är ett tydligt exempel. 77 procent av svenskarna över 18 år använder en digital brevlåda 2026, jämfört med 61 procent 2021. De allra flesta användare upplever att tjänsten underlättar vardagen. Samtidigt tycker var fjärde användare som är 76 år eller äldre att digitala brevlådor i stället försvårar för dem.

Det är en viktig skillnad för den som arbetar med digitala upplevelser. Att människor använder en tjänst betyder inte automatiskt att tjänsten fungerar bra för alla. För att förstå om en digital tjänst faktiskt fungerar behöver vi också förstå upplevelsen bakom siffrorna: Kan människor göra det de kom dit för? Förstår de informationen? Och fungerar tjänsten för olika människors behov och förutsättningar?

5. När AI flyttar in i arbetsvardagen måste nyttan följa med

56 procent av de förvärvsarbetande använder AI i jobbet. Bland tjänstemän är motsvarande andel 71 procent.

Men rapporten visar också en intressant osäkerhet kring hur tekniken ska användas. Sex av tio förvärvsarbetande uppger att deras arbetsgivare tillåter dem att använda AI-tjänster i sin yrkesroll, medan drygt tre av tio inte vet om de får göra det.

Och användning är inte automatiskt lika med effektivisering.

Bland dem som använder AI i sin yrkesroll upplever 6 av 10 att AI gör dem effektivare i arbetet. Det innebär samtidigt att 4 av 10 inte upplever den effekten. Det vanligaste skälet bland dem är dubbelarbete: AI-genererat material behöver granskas, kontrolleras eller bearbetas, vilket kan skapa mer arbete i stället för mindre.

Här finns en viktig lärdom: AI skapar inte värde bara genom att finnas. För organisationer blir därför frågan mindre ”Har vi AI?” och mer ”Vilka problem hjälper AI våra medarbetare att lösa?”. När AI flyttar in i arbetsvardagen behöver fokus ligga på faktisk nytta och på att minska behovet av det dubbelarbete som rapporten visar kan uppstå.

Ett exempel på en organisation som utgått från problemställningen är Vivida Assistans, som har integrerat AI direkt i intranätet för att hjälpa medarbetarna att snabbare hitta svar och få stöd i arbetsvardagen.